Barns uppväxtmiljö
Hem / Familj & Barn / Barns uppväxtmiljö
Här finner du även information om våra undersökningar av barns och ungas hälsa.
Hälsans bestämningsfaktorer för barn
Många faktorer påverkar människors hälsa och utveckling, hälsans bestämningsfaktorer. När socialtjänsten identifierar risk- eller skyddsfaktorer är det därför viktigt att utreda hur faktorerna påverkar det enskilda barnet.
Så många som 24 procent av föräldrarna har angett att de fått hjälp som de annars inte skulle ha fått. Barn som av olika skäl har levt under mindre gynnsamma omständigheter kan verka omogna i vissa avseenden, utan att det betyder att de är allmänt försenade i sin utveckling.
Föräldrars omsorg behöver anpassas till barnets behov
Det är viktigt för barnet att föräldrarna kan ge barnet omsorg och att de anpassar omsorgen till barnets behov under hela uppväxten.
Inom utvecklingspsykologin beskriver man att barnet har vissa centrala uppgifter att lösa under sin utveckling för att gå vidare i nästa steg i utvecklingen på ett optimalt sätt.
dr. Här får vi tidig kontakt med familjer som vi annars aldrig skulle nå, säger forskaren Eva Randell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete. Ibland, men inte alltid, är det samma faktor som gör att ett problem uppstår och att det fortsätter. Dessutom visade analysen att effekterna av insatserna var högre bland yngre föräldrar, utrikesfödda och de med lägre utbildning.
Stress hos nyblivna föräldrar
– Vår forskning visar att stress och nedstämdhet är mycket vanligt, både hos mammor och pappor.
Det kan också handla om tillgång till elevhälsa, ungdomsmottagningar och en inkluderande fritids- eller idrottsverksamhet med ledare som stöttar och lyssnar. En riskfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. En tvåårig intervention pågick mellan 2018 och 2020, där hälften av barnavårdscentralerna arbetade enligt Barnsäkert-modellen, hälften enligt gängse rutiner.
De riskfaktorer som modellen identifierar är oro för ekonomi, nedstämdhet, extrem stress, missbruk/missbruk av alkohol samt våld i nära relationer.
Viktigt med utbildning
Första steget i modellen är utbildning av BHV-sjuksköterskor och familjebehandlare.
– De skulle ju uppmärksamma och hantera andra aspekter kring föräldraskapet än de rent medicinska i samarbete med en familjebehandlare (en socionom).
En skyddsfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten för att visst utfall genom att fungera som buffert, eller som förändrar effekterna av att exponeras för en risk.
Risk- och skyddsfaktorer kan vara direkta eller indirekta. En modell av Pearce och kollegor (figur 1) kan användas för att förstå dessa bestämningsfaktorer särskilt för barn.
Längst in i modellen finns bestämningsfaktorer som vi inte kan påverka, såsom ålder och arv.
I vissa fall kan även barn- och ungdomspsykiatri eller andra instanser inom hälso- och sjukvården vara avgörande under uppväxten.
– Det här är väldigt nytt, socialtjänsten har nästan aldrig kommit in i de små barnens vardag tidigare, utom när det handlat om riktigt svåra problem.
Samband finns även för äldre barn som begår brott och samtidigt har en svår hemsituation, svårigheter i skolan eller har börjat använda droger.
Faktagranskad av: SocialstyrelsenSenast granskad:
Källor:
Bedöma barns mognad för delaktighet. Archives of Disease in Childhood” 2019;104:998-1003.
Vad påverkar barns hälsa?
Förhållandena under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.
Det kan både handla om att ge stöd till föräldrar eller till barnen själva. Hur barnet lyckas med den här typen av utvecklingsuppgifter får konsekvenser för hur senare uppgifter går att lösa.
Risk- och skyddsfaktorer som kan påverka barnets utveckling
Det finns omständigheter eller faktorer som kan innebära ökad risk för respektive skydd mot psykosociala problem hos barn och unga.
Övriga lager handlar däremot om påverkbara bestämningsfaktorer. Resiliens kan anses vara just fenomenet att en ung person uppvisar motståndskraft och inte utvecklar ett normbrytande beteende trots att riskfaktorer finns hos den unge personen och/eller i personens omgivning.
Utred risk- och skyddsfaktorernas konsekvenser
Problem i barnets utveckling kan uppstå eller pågå till följd av olika riskfaktorer som inte har kunnat motverkas av skyddsfaktorer.
Forskningen om risk- och skyddsfaktorer utgår från hur dessa påverkar grupper och kan vara annorlunda för det enskilda barnet. Relationen förälder-barn är därför central för att följa utvecklingen av miljön i hemmet.
Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör miljön i hemmet visar bland annat att:
- De allra flesta skolbarn i åldern 11−15 år uppger att de har lätt för att prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem.
- Det är färre flickor än pojkar som uppger att de kan prata med sin pappa, men andelen har ökat över tid.
- Det är vanligare att barn i Sverige kan prata med sin pappa jämfört med barn i många andra europeiska länder.
- Flickor och pojkar i åldern 11−15 år upplever i stort sett samma grad av socialt stöd från familjen och upplevelsen av stöd minskar med åldern.
Läs mer om skolbarns relationer till sina föräldrar i rapporten nedan.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport.
Skolmiljön
En god miljö i skola och förskola är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer.
Projektet har också tagit fram en gemensam verktygslåda, där man listat hjälp och stöd på lokal, regional och nationell nivå. Man saknar rutiner, strukturer och behöver hjälp med till exempel gränssättning, säger Eva Randell.
– Kan vi redan i ett tidigt stadium få föräldrarna att känna sig lugnare, kan vi också bidra till att skapa en bättre uppväxtmiljö för det lilla barnet.
Det ska vara låga trösklar till att en familj erbjuds ett gemensamt besök med BHV-sjuksköterska och familjebehandlare.